Geijersamfundets sommarkurs har en lång tradition att arrangera tvärvetenskapliga kurser. Utifrån Erik Gustav Geijer ord att han hade utövat det som rymdes på handens fem fingrar; historia, filosofi, poesi, retorik och ”inte minst lillfingrets musik” har sommarkurserna ofta berört dessa ämnen. Målet har varit att förena akademisk bildning med folkbildning.

Med temat Historiska brytpunkter följer att ett visst urval måste ske. Vissa händelser i det förflutna framstår som tydliga vattendelare som gränsdragningarna efter första världskriget och Berlinmurens fall. Andra fall blir en svårare bedömningsfråga på vilka sätt det har påverkat dåtiden och vår egen tid? Vilket är tidsperspektivet och hur långt tillbaka bör man rimligen sträcka sig? Renässansens upptäcktsresor ledde till att världen öppnades och en tidig globalisering inleddes. Fjärrhandeln tog fart och sedan även slavtransporter över Atlanten. Under en kort period ingick även slaveriet i det svenska kungariket genom innehav av kolonin Saint-Barthélemy. Det fick knappast någon större betydelse även om Erik Gustaf Geijer i riksdagen drev frågan att man med svenska skattemedel borde friköpa slavarna. En annan av Geijers idéer slog igenom. Det gällde den allmänna bildningen och under hans tid infördes folkskolan. Det är ett första steg i en lång rad av skolreformer som fortsätter med oavbruten takt. Under det senaste halvseklet har skolan omvandlats. Ofta har det styrts av politiska ideologier i stället för sakkunskap och i enlighet med människors oförmåga att förutse oavsiktliga konsekvenser fortsätter det med nya reformer som ska korrigera tidigare misstag.

Man talar om betydelsen av upplysningen och att vi ska värna om dess tro på rationalitet och vetenskap. Kungliga vetenskapsakademin instiftades 1739 under förupplysningen. Flera menar, t.ex. Tore Frängsmyr, att upplysningen som kulturrörelse inte slog igenom i vårt land. Sverige blev i första hand ett land av ingenjörer och inte av filosofer.

Sommarkursen 2019 får i första hand koncentrera sig på det näraliggande. Det gäller både inrikes och utrikes frågor. Här har vi folkhemmet både som metafor och verklighet. Socialdemokraterna hade ett oavbrutet maktinnehav i 44 år. Svenskarna betalade en av de högsta skatterna i välden men garanterades i gengäld trygghet. Det var gyllene år och den ekonomiska standarden förbättrades. Tage Erlander hade menat att det kunde bli svårt att oavbrutet genomföra nya reformer allt eftersom kraven ökade. När folk väl hade fått ett kaklat badrum avtog förnöjsamheten och nya behov pockade på. Erlander talade om de stigande förväntningarnas missnöje. Som så ofta var det omvärldens tryck som ledde till förändringar. Ronald Reagan och Margaret Thatcher drev en nyliberal reformagenda och den allt snabbare globaliseringen ställde nya krav. Sverige kunde inte stå emot men gick faktiskt mycket längre än andra jämförbara länder. Det följde avregleringar såsom minskad kontroll av kapitalströmmar över statsgränserna. Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet tog fart under 1990-talet då el-, flyg-, post-, tele- och järnvägsmarknaderna öppnades för konkurrens. Det gamla kontraktet mellan den politiska klassen och folket började te sig föråldrat. I dag ses folkhemmet med viss nostalgi.

Ovan nämndes Berlinmurens fall och med det följde omvandlingen av Östeuropa med avfallet från kommunismen. Plötsligt upphörde kalla kriget och ett krig i Sveriges närområde var otänkbart. Aldrig mera krig hade man sagt redan 1918. Riksdagen bedömde att ett krig i närområdet var osannolikt och skar i enighet ner försvarsanslagen. Den allmänna värnplikten som varit i bruk sedan 1901 ansågs föråldrad och dyr och avskaffades och i stället skulle landet försvaras av en yrkesarmé. Det har man fortfarande inte lyckats med och pendeln har svängt tillbaka och nu är det upprustning som gäller och värnplikten är återinförd, dock i mindre skala. Det var snabba kast i beslutsfattandet.

Ytterligare ett område är invandringen. Förutom ett antal krigsflyktingar efter andra världskriget följde sedan arbetskraftsinvandring från Finland, Jugoslavien, Italien, Grekland. De kom en liten ström av flyktingar från Ungern 1956 och från Polen 1968. Under det senaste dryga kvartsseklet har det handlat om utomeuropeisk invandring. Man söker politisk asyl eller flyr på grund av annan förföljelse. Sverige har tagit emot fler nyanlända per capita är något annat land i Europa. Om detta har det rått samstämmighet inom den politiska eliten dock i mindre omfattning hos folket. Inräknas personer födda i ett annat land och andra generationers invandrare torde det utgöra ca 20 % av Sveriges befolkning. Bottnar invandringspolitiken i ett dåligt samvete att vi slapp världskrigens fasor och lidanden och att vi ville vara en humanitär stormakt. Den demokratiska socialismen är internationell och av det följer solidaritet med omvärlden och det var också Olof Palmes vision. Av olika skäl har Finland gått en annan väg och Danmark likaså. Även Norge har hållit igen på flödet av invandring. Dessa länder hade i olika grad drabbats av kriget. Ingen kan förneka invandringens positiva effekter på svensk kultur men ingen kan heller förneka de stora problem som idag tonar upp sig med segregation, gängskjutningar, brottslighet och asocialt betande. I dag leder Sverige ligan med högst antal dödsskjutningar bland män i åldrarna 15-29 år. Inte ens Sicilien når upp till det.

Avslutningsvis några ord om genombrottet för internet. World Wide Web ledde till att sökbar information växte snabbt och kommunikationsmöjligheterna mellan människor ökade. Allt detta gav fantastiska möjligheter. Med ny teknik följer också helt oväntade sidor och för nätet gäller det framför allt hur information kan missbrukas. Här kan nämnas ett exempel Facebook vars grundare inget hellre ville än att knyta samman människor och göra välden till en bättre plats. Man såg det som en social och digital plattform. Efter en period såg man sig tvingad att gå in och korrigera och radera olämplig information. Ledningen på Facebook tappade helt kontrollen när antalet användare översteg två miljarder konton. Grupper och ideologier kunde ställas mot varandra och med ett klick spreds hat och oförsonlighet. Exemplen kan radas upp och nämnas kan polariteten i USA, den arabiska våren som slog över i dess motsats och fördrivandet minoritetsfolket rohingya som är en muslimsk folkgrupp i buddhistiska Burma. Facebook visade sig vara ett utmärkt verktyg att snabbt sprida information vars syfte var att sprida våld.

Ämnet Historiska brytpunkter är mycket intressant och öppnar för tolkningar och samtal. Varje dag gästas vi av föreläsare som ger sitt perspektiv på ämnet. Det blir flera tillfällen att diskutera och samtala i mindre grupper. Bildning och gemenskap i en vacker Värmlandsmiljö. Välkommen att delta.

Föreläsare:

Kristian Gerner	professor emeritus i historia
Bengt Gustafsson	professor emeritus i fysik och astronomi, Uppsala
Lars Göran Johansson	professor emeritus i teoretisk filosofi, Uppsala
Klas Göran Karlsson	professor i historia
Anna-Lena Lodenius	författare, journalist
Anna Smedsby	utveckling- och utbildningsfrågor knuten till EU kommissionen, Bryssel
Kursledare:
Rolf Ahlzén	Leg läkare, sakkunnig i etikfrågor, Universitetssjukhuset Örebro; docent i medicinsk humaniora.
Håkan Jonasson	Tidigare rektor på Geijerskolan.

Praktiska upplysningar

Undervisningen är kostnadsfri men du betalar för kost och logi dvs. rum, frukost, kaffe, lunch, middag och kvällsfika.

Rumspriserna
Enkelrum med dusch och toalett på rummet, 4 380 kr
Dubbelrum, per person, med dusch och toalett på rummet, 4 115 kr
Enkelrum med dusch och toalett på rummet, Lagerlöf och Tegnér, 4 000 kr
Dubbelrum, per person, med dusch och toalett på rummet, Lagerlöf och Tegnér, 3 520 kr
Enkelrum med gemensam dusch och toalett, 3 575 kr

Du som inte bor på skolan betalar en serviceavgift, 2 700 kr, som inkluderar frukost, kaffe, lunch, middag och kvällsfika.

Om du vill se Västanå teaters föreställning, ”Eddan” i en scenversion av Jon Fosse, regi Leif Stinnerbom, originalmusik Magnus Stinnerbom, tillkommer ca 450 kr.

Anmälan

Du kan endast söka via Geijerskolans hemsida. Platser finns.

Vid avbokning senare än tre veckor före kursstart debiterar vi 20 % av avgiften.