Syftet med Folkhögskolans dag är att uppmärksamma och fira folkhögskolan som den unika utbildningsform den är!
Första gången Folkhögskolans dag firades gemensamt över hela landet var 2010, men redan innan dess hade många folkhögskolor firat eller uppmärksammat folkhögskolan under olika namn och på olika sätt.
Folkhögskolan fyller olika syften för olika människor. För den som inte har funnit sig tillrätta i den vanliga skolan kan den vara en väg till fortsatta studier. För den som nyss har kommit till Sverige kan den innebära en första kontakt med ett nytt samhälle. Och för den som vill bli konstnär kan den vara första steget mot att uppfylla en dröm.
Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.
Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det funnits studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor.
Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också av att många bor på den folkhögskola de studerar på.
Folkhögskolorna har drivit demokratin i Sverige framåt i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, när stora delar av befolkningen stängdes ute från det traditionella utbildningsväsendet. I början av 1900-talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet.